Ogräsrensning ger oväntat resultat

Så har jag sent omsider kommit igång för att rensa lavendelhäcken och runt odlingslådorna. Det har varit eftersatt i år på grund av takläggning och trappbygge, men nu blev det äntligen av. Gräs och annat ogräs hade vuxit sig starka och det var en ovanligt tung ogräsrensning. Nästa gång gör jag det på våren istället, då ogräset fortfarande är svaga.

En rolig överraskning var att det växer persilja lite här och där. Jag hade ingen aning om att den var flerårig i de här relativt kalla läget. Såväl lavendel, oregano, marktäckande blommor har fått chansen att sprida sina frön och det växer ett antal pyttesmå plantor. Så helt ogräsrensat är det inte förrän jag har hittat nya växtplatser för dem.

Lite trist är att det växer mossa i en jordsäck som blivit kvarglömd för länge. Humlorna är dock bara glada för att det finns så många oreganoblommor kvar. Jag har ju inte haft tid att skörda kryddorna alls i år.

Björnbärsportalen

Så har vi gjort klart björnbärsportalen i armeringsjärn. Vi böjde armeringsnätet (takdelen) runt en björk och najade fast alltihop och förstärkte med armeringsjärn ned i marken. För att lättare kunna klippa gräset i gången lade vi marksten mellan gången och järnet.

Fjärilsbusken planterad

Vi fick en fjärilsbuske i present och den har nu fått sin plats i skydd bredvid schersminbuskarna och i lä av torpet. Jag hoppas att solen räcker till för att busken ska trivas.

Vinbärssylt

Idag plockade jag röda och svarta vinbär för att koka sylt. Fem burkar och en extra skvätt blev det i slutändan.

Recept på Vinbärssylt:
1,3 liter blandade vinbär
2 dl vatten
5 dl syltsocker
2 kanelstänger
en mindre mängd vaniljpulver

1) Rensa vinbären
2) Koka vinbär, vatten, kanelstänger och vaniljpulver i 10 minuter
3) Rör ned syltsocker och plocka upp kanelstängerna, koka i 5 minuter
4) Häll upp på väl rengjorda glasburkar

Trappan klar

Så blev trappan klar!

Konstruktionen på gång

Nu har vi ägnat några av årets varmaste dagar till att bygga upp en ny trappa. Konstruktionen är mycket stabil. Dräneringsgrus vid huset och markgrus under resten. Timmer i ytterkanterna och annat virke som blir dolt. Vi valde relativt grovt virke för att trappan ska kännas som modell äldre.

Trappan riven

Det var i sista stund vi rev trappan. De bärande balkarna var som pulver och det är ett under att ingen har trampat igenom. Ett gäng myror och en orm fick flytta, men i övrigt upptäckte vi inget nytt.

Förberedelse för att fixa trappan

Trappan håller på att rasa ihop och vi gör grundarbetet för att kunna byta trappan snart.

Uteplatsen grusad

Så har vi äntligen lagt ut grus på den nya uteplatsen. Vi fick lämna en hörna där digitalis växer så vackert. Jag får ta frön och plantera den på en bättre plats. Tänk att växter tar chansen och sprider sina frön så fort det finns en ledig jordyta. Fantastiskt!

De bladrosetter jag tidigare trodde var ogräs blommar nu ståtligt. De är manshöga med många gula, små blommor längs stjälken.

Lupiner på gång

Lupinerna har tagit fart och det kommer inte dröja länge förrän de står i full blom.

Takläggningen snart klar

Nu är det bara att mata på de sista tegelpannorna, så är äntligen taket klart.

Alliumbollarna slår ut

Aklejan sprider sig

Aklejan verkar sprida sig som den själv vill. Plantor jag har trott att jag har räddat kommer inte tillbaka, medan de tar fart på helt andra platser.

Äppelblom

Äppelträdet är nu fyllt av blommor.

Ogräs med kraftiga blad

Det här ogräset växer sig allt större och bladen är rätt stora. Det ska bli intressant att se om det blir några blommor.

Koltrasten bygger bo

Under den nya takutbyggnaden, där jag ställer in spadar och andra trädgårdsredskap har koltrasten passat på att bygga ett bo. Gissa om jag blev förvånad då jag skulle hämta räfsan och upptäckte ett gäng pinnar på den. Smart plats. Pinnarna är noggrannt fastsatta i räfsan och i spjälorna i staketet. Allt upphängt på ett par krokar. Jag oroades för att koltrastparet skulle ha blivit ivägskrämda, men de kom tillbaka så fort det hade lugnat sig. Nu får jag allt skaffa en annan räfsa ...

Sommaren slår till

Bara tre veckor efter - förhoppningsvis - det sista snöfallet för säsongen har sommarvärmen slagit till. Blommor har bråttom att växa och gå i blom. Dofterna sprider sig i trädgården. Den nya odlingsplatsen har fått tillökning.

Med dagstemperaturer på närmare 25 grader behöver uteduschen göras i ordning.

Frömjölet som far i luften ligger som ett gult täcke på alla möbler. Efter avtorkning blev de blå stolarna åter blåa.

Glädjande nog kommer alliumbollarna snart att slå ut. De står så ståtliga här och där.

Grillbelysning

Nu när våren - nästan - är här är det dags att förbereda för årets krukodlingar. Jag har börjat med att ordna ny solcellsdriven belysning i den ena av grillarna. Det är solljus så länge under dygnet att laddningen räcker till att lysa upp under hela natten.

Efter en natt med hagel känns det värmande att planera för vårblommor i grillarna.  Kanske blir det penséer i olika färger. Kanske några perenner som senare kan planteras ut i trädgården. Jag får se vad det blir när temperaturen har stigit något.

Ny blomrabatt vid rundeln

Så har jag märkt ut var en ny rabatt kommer att skapas. Bredvid rundeln på baksidan. Grästuvorna flyttar jag för att jämna ut marken vid det som ska bli parkeringsplats (före detta kompostgrop). Vårkragarnas blad syns redan och jag ska nu djupdyka ned i blomsterlitteraturen för att hitta vad jag vill plantera bredvid. Något som blommar under hela sommaren har jag tänkt.

Tibasten blommar sent

I år blommar tibasten sent eller så har snön försvunnit tidigt. I vanliga fall syns blommorna så vackert mot den vita snön, men i år var de svåra att upptäcka mot den beige bakgrunden av torrt gräs. Men färgen är ändå lika vackert lila som vanligt.

Äntligen tussilago!

Nu äntligen börjar vårblommorna synas i trädgården.

Okänd planta frodas

En för mig okänd planta har spridit sina frön över trädgården och små bladrosetter har nu fyllts med små blombollar. Riktigt vackert i sin enkelhet, Gissningsvis så är det ett ogräs med tanke på hur lätt den förökar sig helt utan skötsel.

Rundel på gång

Idag har jag skapat en rundel på  baksidan av torpet. Där kan vi sitta och grilla till dofterna av kryddor och annat smaskens i odlingslådorna. Jag markerade rundeln med tegelpannor och runt odlingslådorna kommer vi att lägga krossat tegel. Runt sittplatsen blir det antagligen vanligt gårdsgrus. Vad som blir runt grillen återstår att se.

Slybekämpning

Att försöka begränsa nedsågade träds förmåga till nytt liv genom att dölja stubbarna med grillock är INTE en fungerande metod. Träd är så livsdugliga att sådana små metallhinder lätt kan kringgås. Det får bli andra metoder framöver.

Snön smälter ...

Snön smälter och trädgårdsredskapen dyker upp en efter en. Aluminumbaljan, som jag sommartid samlar regnvatten i, står upp och nervänd och snön har lämnat vattenspår efter sig.

Det som göms i snö ...

Det som göms i snö kommer upp i tö. Ett klassiskt ordspråk som nu upplevs tydligt i trädgården. Resterna av fjolårets takläggning, i form av en mängd tegelhögar, är det som först har kommit fram. De gamla tegelpannorna kommer att vara en kanonbra källa för att skapa nya gångar och kantmarkeringar i trädgården.

Med kameran i handen ...

Med kameran i handen vill jag följa allt som händer i trädgården. Jag håller just nu på att utforska den nya kameran, en Nikon 5300. Ny och ny förresten, sambon köpte den begagnad, men för mig är den ny. Den verkar vara precis den kameran jag behöver. Många olika inställningar, där jag kan välja automatiska program eller manuella. En bra zoom, så att jag kan fotografera fåglar och annat i naturen. En makro, så att jag kan krypa ned på huk och fånga små insekter, blommor eller andra detaljer i trädgården.

Eftersom jag tycker att det är trist att läsa instruktionsboken, så provar jag helt enkelt funktionerna. En del mindre bra bilder har jag tagit, en del kolsvarta, andra supersuddiga. Men vad gör det?  Borta är tiden då bilderna var kostsamma och varje klick noga fick övervägas. Nu, med den digitala tekniken, är det bara att klicka på hej vilt! Kul!

Havsvågor

Jag blickade tillbaka i fotoalbumet för att se hur fjolåret var och jag hittade fina bilder från vår vecka på Öja. Det var otroligt mäktiga vågor och resan dit var en upplevelse. När jag åker dit igen kommer jag absolut att äta lax på öns pub. Den var mycket god och inte alls den pubmat jag förväntade mig. De hade själva fångat och lagat laxen och det kändes verkligen i smakerna.

I väntan på våren

Idag var jag på jakt efter våren. Det är inte helt utan att jag längtar efter att få gräva ned fingrarna i jorden och plantera de första blommorna. Men än så länge lyser våren med sin frånvaro. Inte ens en enda liten snödroppe lyckades jag hitta. Sjöarna var täckta med is, så fiske blev det inte heller.

Men snön börjar i alla fall att smälta och gräset börjar synas i gångarna. Solen glimtar fram och dagens grillning av fläskkotlett blev en skön stund i trädgården. Vi flyttade grillen till en plats där jag kan tänka mig att ha ett växthus. ett växthus som under våren och hösten skulle fylla en funktion som uterum. Vi hittade en bra plats bredvid det gamla äppelträdet. Där strålar solen in och med största sannolikhet kan ett och annat växa bra.

Gruvtorpet - mitt fritidsparadis

Gruvtorpet är, precis som namnet antyder, ett torp där gruvarbetare bodde under tiden då gruvdriften var områdets livsnerv. Det byggdes i slutet av 1600-talet och är ett timmerhus med två rum, en kammare och ett kök. En tillbyggd farstu ger torpet sin tydliga karaktär. Nu är gruvorna nedlagda och torpet har kunnat bli det fritidsparadis jag länge har drömt om.

Jag tillbringar helger och semestrar året om i torpet och i trädgården. Jag har alltid något projekt på gång. Jag bygger, odlar, målar och fixar. Det är så kul! Jag köpte egentligen Gruvtorpet för att ha en plats att ställa upp min campingbuss och husvagn på, men jag har med tiden drabbats av torpets charm och jag håller numera till i huset och enbart gäster hänvisas till bussen och husvagnen.

Jag vill odla bär och frukter, drömmer om att bygga ett växthus. Samtidigt som jag vill bevara en gammal byggnadsstil drar jag mig inte från att modernisera, men vill göra det i en gammal stil. Fast jag kommer antagligen aldrig att dra in vatten. Där går gränsen.

Vi är klara med takomläggningen på baksidan och till våren gör vi klar framsidan. Farstutaket var det första vi fick renovera när vi flyttade in, eftersom det regnade in. Samtidigt passar vi på att införa vita knutar och vindskivor, en lyx de inte kostade på sig under gruvtiden.  Lite snickarglädje av enklaste slag blev det på farstun, men lite kapning och annat återstår. Att bevara en gammal stil måste balanseras med funktion och hållbarhetskrav. Som det här med hängrännor. Jag har inte satt upp några hittills, men funderar på att göra det för att skydda huset och för att få vatten till bevattning av bärbuskar och grönsaker.